INDYCAR

Amerikas snabbaste racing

VAD ÄR INDYCAR?

StPete

IndyCar är Amerikas främsta och snabbaste formelbilsmästerskap. Kalendern erbjuder en spännande mix av stadslopp, ovaler och traditionella banor, vilket gör IndyCar till en av de mest varierande och utmanande racingserierna i världen.

Förarkvaliteten i IndyCar håller högsta internationella klass, med en blandning av erfarna specialister och unga nykomlingar. Mästaren tar hem en bonus på en miljon dollar.

Alla team har tillgång till identiska bilar, byggda av den italienska chassikonstruktören Dallara. Det finns två motoralternativ – Honda eller Chevrolet – och reglementet är utformat på ett sätt som ger även de minsta teamen en ärlig chans att konkurrera. 

Hastigheterna som uppnås i IndyCar är oöverträffade av något annat formelbilsmästerskap, inklusive Formel 1. Toppfarten ligger på nästan 400 km/h på de snabbaste ovalerna.

Juvelen i IndyCar-kronan är Indianapolis 500, som också ingår i motorsportens så kallade ”Triple Crown” tillsammans med Monacos Grand Prix och Le Mans 24-timmars. Indy 500, som tävlingen kort och gott kallas, avgörs i slutet av maj; säsongen i sin helhet sträcker sig mellan mars-september. 

Felix Rosenqvist debuterar i IndyCar under säsongen 2019. Han tävlar för det flerfaldiga mästarteamet Chip Ganassi Racing som stallkamrat till regerande mästaren Scott Dixon från Nya Zeeland.

Felix Rosenqvist kör bil #10, sponsrad av den japanska teknologijätten NTT DATA. NTT är också titelsponsor till IndyCar, vars fullständiga officiella namn är ”NTT IndyCar Series”. 

 

HISTORIA

Från IRL/CART/Champ Car och tillbaka

history

IndyCar är idag den enda absoluta toppnivån av amerikansk formelbilsracing – men vägen dit har inte alltid varit spikrak. IRL, CART och Champ Car är samtliga begrepp som fyller en viktig roll i IndyCar-historien, så låt oss ta en närmare titt på faktorerna som banade väg för mästerskapet som vi känner det idag.   

Formelbilsracing har förekommit i USA ända sedan tidigt 1900-tal, men rötterna till dagens IndyCar-plattform kan spåras till 1979 då sanktionsförbundet CART grundades. CART-serien, med tilläggsnamnet IndyCar, blev mycket populär och växte starkt fram till mitten av 90-talet då missnöje dock började gro bland de mindre teamen på grund av skenande kostnader.

Som en motreaktion till CART startade Tony George, ägare av Indianapolis Motor Speedway, utbrytarserien IRL – Indy Racing League – som hade premiär 1996. IRL attraherade huvudsakligen de små teamen som tröttnat på det alltmer elitistiska CART.

Det faktum att George ägde Indianapolis Motor Speedway innebar samtidigt att han också kontrollerade Indy 500, som snabbt hamnade i centrum för den växande konflikten mellan IRL och CART. Efter några år fick IRL ett allt starkare fotfäste, medan CART sakta försvagades.

Det var under den här stormiga perioden som svenske Kenny Bräck skördade stora framgångar i USA. Bräck vann IRL-serien 1998 och Indy 500 ett år senare, innan han växlade över till CART till säsongen 2000. Där tävlade han senare (2002) för Chip Ganassi Racing, samma stall som Felix Rosenqvist nu representerar, innan han återvände till IRL (nu omdöpt till IndyCar – se nedan) 2003.  

2003 valde IRL att döpa om sitt mästerskap till ”IndyCar Series” efter att ha vunnit juridisk rätt att använda det tidigare CART-kontrollerade namnet. Samtidigt gick CART i konkurs. Tillgångarna köptes av tre teamägare som i sin tur lanserade nya Champ Car World Series inför säsongen 2004. Det var i Champ Car som Växjö-bördige Björn Wirdheim tävlade säsongen 2005.      

I början av 2008 gick ridån till slut ner även för Champ Car, som under hela sin existens kämpat med ekonomiska problem. Champ Car-teamen gick över till IndyCar, och den amerikanska formelbilsscenen – till mångas glädje – var äntligen återförenad.

BILEN

car

Chassi

DALLARA DW12 (2012-idag)

Standardiserat chassis – samma för alla
Vikt (exkl. förare): 
734 kg

Längd: 512 cm
Bredd: 194 cm
Höjd: 101 cm

 

Växellåda

XTRAC #1011

Växlar: 6 framåt, 1 bakåt
Typ: semi-automatisk, paddelväxlar

 

Bromsar

PFC

Typ: kolfiber

 

Motorer

HONDA (Ganassi) & CHEVROLET

Typ: 2.2-liters V6, twin-turbo
Vikt: min. 112 kg
RPM: max. 12 000
Effekt: 550-700 hk, beroende på turbotryck
Bränsle: Sunoco E85R (85% etanol, 15% bensin)

 

Däck

FIRESTONE FIREHAWK (slicks)

Diameter fram: max. 26 tum, min. 25 tum
Diameter bak: max. 27.5 tum, min. 26.5 tum

 

Prestanda

Toppfart: cirka 380 km/h (235 mph)

 

INDY 500

”The Greatest Spectacle in Racing”

indy

Indianapolis 500, eller “Indy 500”, är en av världens största motortävlingar och den stora höjdpunkten på IndyCar-kalendern. Det är det publikmässigt största idrottsevenemanget på planeten med över 300 000 besökare på tävlingsdagen.

Indy 500 kördes för första gången redan 1911. Tävlingen fyllde 100 år 2011 och den 100:e upplagan kördes 2016. Loppet hör till motorsportens så kallade ”Triple Crown” tillsammans med Monacos Grand Prix och Le Mans 24-timmars.

Tävlingen äger rum på Indianapolis Motor Speedway i Indiana, USA, och tar sitt namn från den distans över vilken den avgörs: 500 miles (805 km). IMS mäter 2.5 miles (4 km), vilket innebär att totalt 200 varv körs. Racet varar i ungefär tre timmar och kräver i normalfallet mellan 5-10 depåstopp.

Indy 500 är kraftigt draperat i traditioner. Det arrangeras alltid i slutet av maj på den amerikanska högtiden Memorial Day, fältet är begränsat till 33 startande, och vinnaren får traditionsenligt skåla i mjölk efter målgång.

Bara en svensk har vunnit Indy 500: Kenny Bräck 1999.

På grund av sin prestige ger Indy 500 dubbla mästerskapspoäng.

Felix Rosenqvist gör debut i Indy 500 när 2019 års upplaga – den 103:e i ordningen – avgörs den 26 maj. På startlinjen finns då, förutom hela det ordinarie IndyCar-fältet, också den tvåfaldige Formel 1-världsmästaren Fernando Alonso. Tillsammans med sportresearrangören Nickes.Com arrangeras en officiell Felix-resa till Indy 500.

 

Flest segrar 4

A. J. Foyt
Al Unser
Rick Mears

Segrar – Ganassi 4

2000 (Montoya)
2008 (Dixon)
2010 (Franchitti)
2012 (Franchitti)

Snabbaste varvet 382.2 km/h

Arie Luyendyk
Reynard-Ford
1996

Snabbaste loppet 2:40:03

Tony Kanaan
Dallara-Chevrolet
2013

 

POÄNG

Trophies

Poäng delas ut enligt tabellen nedan. Man får också 1 bonuspoäng för pole position, 1 bonuspoäng om man leder minst ett varv, och 2 bonuspoäng för flesta ledda varv.   

INDY 500: Dubbla poäng. Dessutom får topp nio i kvalet poäng enligt en fallande skala från 9 (pole) till 1 (9:e snabbast).

MINUS: Ett motorbyte innan motorn uppnått sin fulla livscykel bestraffas med tio minuspoäng för föraren i fråga.

1: 50 p.
2:
40 p.
3:
35 p.
4:
32 p.
5:
30 p.
6:
28 p.
7:
26 p.
8:
24 p.

9: 22 p.
10:
20 p.
11:
19 p.
12:
18 p.
13:
17 p.
14:
16 p.
15:
15 p.
16:
14 p.

17: 13 p.
18:
12 p.
19:
11 p.
20:
10 p.
21:
9 p.
22:
8 p.
23:
7 p.
24:
6 p.

25: 5 p.
26:
5 p.
27:
5 p.
28:
5 p.
29:
5 p.
30:
5 p.
31:
5 p.
32:
5 p.
33: 5 p.

DEPÅSTOPP OCH DÄCK

pitstop

Depåreglerna är ganska enkla i IndyCar. Den enda begränsningen som finns avser loppen på traditionella banor samt stadslopp, där två olika gummiblandningar måste användas (se nedan) och där minst ett depåstopp därför är ett krav.

Depåfakta

  • Max sex personer får jobba på bilen under ett depåstopp.
  • Ett normalt stopp tar mellan 6-10 sekunder och omfattar byte av alla fyra däck samt tankning.
  • Många mekaniker arbetar med personliga fystränare för att maximera sin prestanda i depån.
  • Fartbegränsningen i depån är 80 km/h på traditionella banor/stadsbanor/kortovaler och 96 km/h på stora ovaler (så kallade speedways).

 

Däck

IndyCar använder kontrolldäck från Firestone. Antalet tillåtna uppsättningar varierar från tävling till tävling. 

Regler – stadslopp/traditionella banor

  • Två olika typer av däck är tillgängliga vid dessa tävlingar: en hård (”primary”) och en mjuk (”alternate”) gummiblandning. 
  • Föraren måste meddela IndyCar på vilken däcktyp han vill starta racet senast 30 minuter efter avslutat kval.
  • Det är obligatoriskt att köra minst två varv på varje gummiblandning under racet. Det andra varvet kan fullföljas i depån.
  • Om en skada på däcket uppstår på grund av kontakt, t.ex. på första varvet, kommer tvåvarvskravet på den aktuella gummiblandningen att anses vara uppfyllt.
  • Rookieförare kan köpa ett extra set däck för användning under den första träningen. Den uppsättningen måste återlämnas efter den första träningen och kan således inte användas för resten av helgen.


Regler – ovaler

  • Vid tävlingar på ovaler används bara en typ av däck/gummiblandning. Föraren kan starta racet på vilken uppsättning han eller hon önskar.

 

KVALFORMAT

qualy

OVALER (EXKL. INDY 500) 

På ovaler kvalar förarna en i taget. Turordningen avgörs genom att vända på poängtabellen; mästerskapsledaren kvalar alltså sist.

Två uppvärmningsvarv är tillåtna. Själva kvalförsöket består sedan av två tidtagna varv där snitthastigheten avgör. Snabbaste snitt över de två varven tar pole position. 

 

INDY 500

På grund av sin särställning på kalendern skiljer sig kvalformatet i Indy 500 från övriga ovallopp, med tre olika pass för att avgöra startformationen.

Förarna tillåts två uppvärmningsvarv, liksom på övriga ovaler, men sedan är det ett snitt över fyra tidtagna varv istället för två som gäller. Detta gäller i samtliga kvalpass. 

KVALPASS

Grundkval (”First-day Qualifying”)
Grundkvalet sätter de 33 platserna i fältet (ibland är fler än 33 bilar anmälda till tävlingen). Under grundkvalet är det fritt fram att göra så många fyrvarvsförsök man vill. De nio snabbaste går vidare till Fast Nine Shootout (se nedan).

Grupp 1-kval (”Group 1 Qualifying”)
Avgör positionerna 10-33 på gridden. Förarna kör en och en och turordningen bestäms genom att vända på resultaten från grundkvalet (33:an kör först och tian sist).

Fast Nine Shootout
De nio snabbaste i grundkvalet kör en och en, i omvänd ordning baserat på tiderna i grundkvalet. Här avgörs positionerna 1-9 på gridden; snabbast i Fast Nine tar alltså pole position.

 

STADSLOPP/TRADITIONELLA BANOR

Kvalformatet för stadslopp och traditionella banor påminner om det som används i Formel 1, med ett utslagssystem i tre segment. Här gäller det alltid att sätta ett så snabbt varv som möjligt. Förarna kör samtidigt på banan, men i det första segmentet delas fältet upp i två grupper (baserat på tiderna i det sista träningspasset) för att minska risken för trafik.

Segment 1
Vardera av de två grupperna får tio minuters körtid. De sex snabbaste från varje grupp går vidare till nästa omgång (segment två), medan resterande intar platserna 13 och bakåt på gridden. Förarna i den första gruppen tar plats på den udda sidan av gridden (13, 15, 17, o.s.v.) och grupp två på den jämna (14, 16, 18, o.s.v.).

Segment 2
De 12 förare som gått vidare får 10 minuters gemensam körtid. De sex snabbaste avancerar till det avslutande segmentet – Firestone Fast Six – medan övriga sex intar platserna 7-12 på gridden.

Firestone Fast Six
Den sista kvalomgången, där de sex kvarvarande förarna får sex minuter på sig att slåss om pole position och resten av de sex främsta platserna på gridden.

 

RACETEAMET

Nyckelpersonal på depåmuren

Felix Rosenqvist, Ohio IndyCar 2

Dataingenjör

Ansvarar för alla datasystem på bilen och ser till att sensorer m.m. ger rätt värden. Analyserar data tillsammans med föraren. Positionerad i depåboxen under racet.

Raceingenjör

Länken mellan förare och team under racehelgen. Raceingenjören är den som jobbar närmast föraren och ansvarar för att inställningarna på bilen motsvarar det föraren efterfrågar. Belägen i depåboxen.

Chefstrateg

Planerar strategi och tar beslut om timing för bland annat depåstopp. Kommunicerar med föraren via radio och håller till i depåboxen med resten av nyckelpersonalen.

Spotter

En unik amerikansk företeelse. Spottern är förarens ögon: håller till på den högsta punkten på banan och informerar föraren, via radio, om trafik och incidenter m.m. Används främst på ovaler. 

TERMER

Amerikansk racingslang

Iowa

”The American way” betyder också ”the American say”. Nedan följer en sammanställning över några typiskt amerikanska ord och uttryck du säkert kommer stöta på under säsongen – och som inte är lika vanliga i europeisk racing.


Groove: Racelinjen.

Loose: Överstyrning.

Stagger: Höger bakdäck är större än det vänstra, vilket får bilen att vilja dra åt vänster och förbättrar styrförmågan på ovaler.

Sticker tyres: Nya däck. Uttrycket kommer från de klistermärken – stickers – som sitter på alla helt nya däck.

Tight/pushing: Understyrning.

Wicker bill: Ett annat namn för det som vi i vanliga fall brukar kalla för Gurney flap. En avtagbar aerodynamisk spoiler som fästs på kanten av bakvingen för att producera mer downforce. 

SÅ SER DU INDYCAR

watch

De nordiska TV-rättigheterna till IndyCar ägs av NENT Group, som direktsänder varje race på streamingtjänsten Viaplay och på Viasat Motor.