• lördag , 23 september 2017

Topp fem 2016: Felix egna höjdpunkter från ett späckat racingår (#4)

4

 

Året lider mot sitt slut, och med det även en säsong av ojämförlig intensitet i Felix Rosenqvists racingkarriär. Nydanande äventyr på andra sidan Atlanten, en efterlängtad DTM-debut, galna timmar bakom GT-ratten och elektriska vibbar i Formel E är bara några av inslagen som gjorde 2016 så fantastiskt minnesvärt – men samtidigt också så utpräglat svårt att sammanfatta.

Ändå är det precis det vi under de närmsta veckorna ska ge oss på att försöka göra. Vid fem utvalda tillfällen fram till jul kommer vi att summera de verkliga höjdpunkterna från säsongen som gått: personligt utvalda och rangordnade av Felix själv, och skildrade med hans egna ord.

Idag: en ungersk insats kanske inte helt uppenbar för alla att se…

#4
Bäste Mercedes-förare i Budapest

24-25 september
Klass: DTM
Resultat: P8 (Race 1) / P11 (Race 2)

Felix:

Jag tog steget upp i DTM halvvägs in i säsongen, när Esteban Ocon ersatte Rio Haryanto hos Manor i Formel 1. Jag tog poäng i mitt första race i Moskva, vilket var över förväntan, och det kändes som att det kunde bli svårt att toppa det. Sedan hade jag ytterligare en riktigt lovande helg på Nürburgring, och jag visste att jag hade några konkreta saker att förbättra. Det var i den vevan jag insåg att jag började bli att räkna med i DTM.

Jag var hård mot mig själv under de första racehelgerna, trots att resultaten direkt bekräftade att jag förtjänade min plats i teamet. DTM är ett otroligt tufft mästerskap och man måste jobba hårt och mycket på små, små detaljer för att stå sig i konkurrensen. Jag krävde mer av mig själv än någon annan och jag tror att det hjälpte mig att anpassa mig så pass snabbt.

När vi rullade ut bilen ur depån i Budapest för första gången kände jag direkt att det skulle bli en bra helg. Det var en omedelbar känsla av timing; allt stämde i körningen. Tyvärr hade vi löjligt mycket straffvikt i bilen i förhållande till Audi och BMW just den helgen, så det var i princip förutbestämt att vi skulle tvingas hålla till längst bak i fältet.

Motorsports: DTM race Budapest

 

Jag minns att jag var lite trött inför kvalet på lördagen. Jag tog en espresso och Snickers för att kvickna till lite, och plötsligt hör jag vår chefsingenjör säga: ”ska inte du vara i bilen nu?”

Vi har ett väldigt strikt schema med otaliga aktiviteter och möten, och ibland händer det att man blandar ihop tiderna – dessutom kan jag vara lite förvirrad ibland. Jag svepte kaffet i en shot och sprang till trailern där jag och Gary (Paffett) byter om. Jag hoppade in i bilen, och jag var inte speciellt trött längre! De som känner mig skulle antagligen säga att det var en typisk Felix-episod.

Väl ute på banan kände jag mig väldigt bekväm med både bilen och med min egen körning. Jag fick till ett riktigt bra varv tidigt i kvalet, och min ingenjör Alban skrek över radion: ”pusha, pusha, vi har bra fart!” Jag lyckades förbättra mig med några hundradelar i varje sväng och satte ihop ett av de bästa varven jag någonsin har gjort. Jag blev nia, bakom alla åtta Audi-bilar och med sex BMW-förare bakom mig. Näst bästa Mercedes var P16.

Jag kommer ihåg att jag såg resultatet på en av storbildsskärmarna på varvet tillbaka till depån. Det var då jag förstod att jag antagligen hade maximerat det vi hade. Det är ett av de stoltaste ögonblicken under året för mig.

Själva racet därefter var inget speciellt. Jag blev åtta, återigen som bäste Mercedes-förare, och hade Timo Scheider i växellådan hela loppet. Jag var nöjd med min körning och att jag undvek att göra något misstag trots den pressen.

_20i8545

 

Jag tycker också att den där lördagen i Budapest demonstrerar en del andra intressanta saker om motorsporten ur ett vidare perspektiv. Vår sport är fantastisk, men det händer ofta att resultatlistan inte berättar hela sanningen eller ger en helt rättvis bild.

Det stämmer särskilt väl i ett mästerskap som DTM, där straffvikterna kan maskera några av de riktigt stora prestationerna. Det är en del av konceptet och inget att klaga på; systemet är till för att jämna ut startfältet och skapa mer spänning för publiken, och man får ta det för vad det är. Tanken är att det ska jämna ut sig över en hel säsong.

Samtidigt är det viktigt för utomstående att förstå att de allra bästa insatserna ibland sker i mittfältet. För min del var niondeplatsen i kvalet i Budapest något av det bästa jag har gjort rent prestationsmässigt. Jag körde bättre på det varvet än jag gjort på majoriteten av mina pole position-varv i andra klasser. Det gav mig en enorm tillfredsställelse och visar hur komplex motorsporten kan vara.

Motorsports: DTM race Budapest

 

Näst på tur: #3

 

Tidigare på listan:

#5 – Macau Grand Prix

Liknande inlägg